På söndag är det 3 år sedan du dog. Det känns både som om det var igår och samtidigt evigheter sedan vi sist sågs...herregud vad du fattas mig. Det gör så ont. Du finns i mina tankar VARJE dag. Önskar så att vi fick ses igen. Varför? Livet är så ORÄTTVIST.
Älskade du, vi ses igen. På andra sidan.
R.I.P. Johan. Min fina lillebror.
/Cia, din syster
2 kommentarer:
Men fy så tråkigt att mista någon man älskar.
Förstår att du saknar honom.
Stor kram
Stina
Jag läste lite mer i bloggen och såg att du gått igenom en utredning. Strongt gjort av dig. Man känner sig ofta bättre efteråt när man vet.
Jag har en son som har ADHD, Tourettes syndrom och tvångssyndrom. Så har jag en dotter och en son med tourettes syndrom och Aspergers syndrom.
Kram Stina
Skicka en kommentar